Ute med bebis

Guud vilken dag. Jag är helt slut alltså! Har spenderat dagen med en vän till mig som precis blivit min granne (hur kul som helst!)
Vi strosade runt på IKEA för att inhandla saker till henne. Men eftersom jag inte är van att vara ute med Johannes i vagnen sådär så blev jag alldeles nervös. Tittade till honom hela tiden och fick nästan svårt att fokusera på något annat. Var rädd att han skulle vakna och vara ledsen, det hade känts svårare att hjälpa honom när jag inte är hemma och har allt nära.
Men jag kommer lära mig med tiden, han är ju bara tre veckor. Vi stannade inte länge på IKEA utan när vi var klara så promenerade vi hemåt. Då vaknade pluttis och började skrika så mitt hjärta fick ont, hönsmamma haha! Måste skärpa mig lite ;-) Tur att min kompis är lite tuffare än mig på den fronten och kunde förklara att "Cornelia vi är snart hemma, oroa dig inte!"
Känner ni igen er eller är jag superlöjlig? hihi.

Sitter i vardagsrummet nu och väntar på att sambo ska komma hem.

Känner verkligen igen mig i det du skriver, har en dotter på 7 veckor och jag vågar inte gå så långa promenader än ifall hon ska vakna och skrika! Hon tar Inge napp än heller men antar att det blir bättre och bättre med tiden :)